söndag 30 oktober 2016

Jonny Lander - Bottenskrapets Kung

Du har säkert sett dem
stå på rad, tala om sån’t
du inte helt förstår, om
ting du är säker på
inte angår dig och det
som finns i dina cirklar
men du hör tappert på ändå
för de har ju alltid sagt
på radion att det är
så viktigt att
du lyssnar

Att dessa tunga herrar och
strama damer talar om det
som är av vikt och tyngd för
såväl fosterland och kungarike
som för allt som din enkla
själ nu råkar bry sig om

Så du lyssnar och du lär, du
tolkar och försöker förstå
deras prat om skattesatser
hit, miljardsatsningar dit
att det tydligen är för lite
värdegrund ibland och
för mycket vita män
på andra ställen, ja…

Inte är du någon att förstå
allt av deras höga, kloka tal
du som bara frågar efter
att få leva ditt eget liv
på de sätt du själv tycker
är lämpligt, ge ett handtag
där det nu behövs och när
någon frågar efter dig, men
annars vill du helst bara
få lov att sköta ditt

Visst är det alldeles finfint
och toppenbra att det finns
folk som tycker fint, men det
är som om du vill fråga om
det är okej att tycka att dessa
tyckare nog kan få tycka allt
det där någon annanstans än
just där du råkar vilja
leva dina dagar      
Ja, det är som du ville fråga om
det möjligen kanske kunde finnas
någon som tyckte fint och bra
på herrarnas och damernas
supderduperviktiga vis utan
att du själv behövde bry dig
något mera, någon som struntade
i såndära socialism och tillkrånglad
kapitalism för att istället bara veta
vad som var korrekt, rätt och bra
utan att någon behövde fråga dig
om vad du tycker om allt som
man nu ska tycka saker om

*

Du, min vän, du har tur
för nu finns det en sådan
man för dig att välja på
hans namn är Jonny Lander
och han tycker allt som är
värt att tycka något om
och han tycker alltid bäst
eller ja, jo, åtminstone alltid
utan undantag så tycker han
det som är minst sämst

Han tycker om skola, han tycker
om värdegrunder och om patriarkala
maktstrukturer, han tycker om allt
som går att tycka till om och han
gör det utan tvekan, han gör det
med ett mod och en bravur
som inte setts i detta land
sen Per Albins sälla dagar

Ja, du som alltid känt dig
modfälld, trött och lite
bakom när politikerna
pratar sitt pratliga prat
kan nu resa ditt huvud
och höja din blick för
Jonny Lander lovar
dyrt och heligt att
ta hand om dig och
allt som du bör tycka

Bry du dig om ditt
eget liv och dina
egna cirklar, du kan
tryggt och lugnt låta
Jonny Lander

Sköta resten  


söndag 23 oktober 2016

Som En Kastad Handske

intro

Jag är inte den du tror
jag spränger dina kategorier
dina slöa strategier att förstå
din omvärld, så snart du
öppnar ögonen och
ser åt mitt håll

I

Du
vill ha allt du känner
till på ett mjukt och
stillsamt schackbräde,
tydligt formerat för att
själv kunna utse bönder
liksom kungasläkten -
får du inte stöpa världen efter
dina hierarkier och strukturer
så vet du inte vem du är

Det som sticker ut och viker
av, det förintar du eller överger
till glömskans domäner, och när
Verkligheten sedan väcker dig

har du bara kvar
att skrika

*

Lyssna, jag säger bara
vad jag råkar se, vad mig
och mina intressen anbelangar
kan denna plats få brinna och
vrida sig till stoft utan att jag
har direkt anledning
att agera

Vill du min tystnad
så för all del, se mina ord
som luft och vilsen vind, det
blir aldrig mitt bekymmer

Men än en gång
och återigen, jag
talar bara om vad
mina ögon bevittnar

II

Och jag ser
människor som
rusar framåt i en
trasig mani så berusande
att de inte märker hur de
snart tagit sig varvet runt
för att krascha in i sin
egen svanskota

Jag ser en hemlös
tidsanda som likt
ett aningslöst barn
försöker uppfinna
godheten på nytt
denna gång utan
grundval eller kompass
- det som skapas är en
godhet som ska kännas
ha en smak av ljuvlighet
och brustna sommarblommor

Om den sen
verkligen är god
spelar inte riktigt
någon roll

*

Lyssna, jag hör inte hemma här
mina rötter härstammar från
andra trakter och mitt hjärta
tillhör högre himlar, om du
inte förstår vad jag vill säga
sök dig då till någon med
mjukare stämma, någon
som kan förmå sig att
tala det du kallar språk

Jag vill hellre tala ord som
går i räta linjer, om en verklighet
som fäster i sina givna konturer
- sagor och druckna fantasier
förmår inte att ge mig
någon trygghet

outro

Nej, ge mig realitetens käftsmällar
ge mig en mörk natt om så är, en
utmaning högre än Saturnus bergskedjor

Inte blir jag rädd för det, jag
har redskapen för att besegra
dem, jag vet vem jag är, varifrån
jag kommer och varför jag är här

Jag tänker inte blunda
och inte heller vara tyst
om det jag ser

Hantera det


söndag 16 oktober 2016

Åttonde I Tredje

Vaka med mig
när dagen viker
då stormen ryter
och dimman tätnar
över såväl nejd så
som i djupet
inom mig

Stanna hos mig
när mina ögon
mist sin klarsyn
då mina ben vill
springa tusen dagar
härifrån och mitt
kött vill glömma
att det måste leva

Tala mjuka ord om
morgondagens gryning
berätta om sagan som leker
sig fram mellan sanningens
hamnar för att en gång ta
med oss alla hem, viska för mig
om konungen som rider
under lejonets banér, sjung
mig trygg med sånger om
kejsarens rike där det
alltid råder ljuvlig
sommar

Håll min hand när skeppet
rister, jag vet vad som väntar
mig och att valet mitt är ringa
men giv mig av din styrka
en sekund eller två, gå inte
nu när rädslan river starkt
och hårt i mig

Jag ska inte fly eller svika
mitt öde, nej, jag ska kämpa
för min gryning och min
barndoms sommardag, ja
jag ska slåss också om jag
glömmer alla skäl, också
då livet ter mig som ett straff
eller likt ett ohyggligt skämt
så ska jag hålla min vaktpost
vänta ut mörkret och till
sist skratta åt nattens
fåfänga vindar

Bara inte just nu

Nu behöver jag
enbart dina andetag
emot min axel, din
försäkran om att allt
en gång ska ordna sig
att det som nu exploderar
av smärta och avsky emot
min bröstkorg en gång ska
te sig som en svårglömd mardröm
en brottningskamp mot någon
som vill pröva min styrka
men inte släcka mitt hopp

Nu vill jag bara veta
att du inte lämnar mig
att du via vinterns stränder
och underjordens utbredda
havsvidder alltid återvänder
för att vänta ut tiden
vid min sida

Säg mig sagorna igen
sjung mig solens melodier
om igen, visa mig den styrka
som horisontens färger talar
om en allra sista gång

Så ska jag därefter resa mig
hämta min rustning och allt
mitt mod och sedan leva mitt
liv, utföra min uppgift, fullgöra
mitt öde på ett sådant sätt att
sången om Dagen, Sommaren
och Konungen aldrig slutar
sjungas häromkring

söndag 9 oktober 2016

Jag Skall Vara Där För Dig

Pred 4:9 Bättre att vara två än en
ty de två få större vinning
för sin möda


Matt 19:5-6 ... och de två ska bli ett
för de är inte längre två utan ett
och det som Gus har fogat samman
får alltså inte människan skilja åt 

Så står jag här med bävan
i så väl kropp som själ för
att fråga dig om du vill
gå med mig genom den
resa som livet innebär

Vill du färdas över de
högsta berg av ljuvaste
sommardrömmar som
existensen äger, vill du
möta de djupaste dalar
av mörker och tårar som
denna jord tvunget måste
rymma inom sig tillsammans
med den som råkar vara jag

Framtiden är en lång och
avlägsen plats jag inte kan
veta mycket om, men jag
har hört att de som öppet
och i kärlek vågar dela sina
bördor kommer vinna en
mjukare resa genom tidens
alla vindlingar

I detta nu är vi enskilda
pilgrimer på väg mot det
hem vår ande ständigt
sjunger om, men jag vill
därför fråga dig om du
är beredd att ge mig all
din styrkas strävan, all
din kärleks vilda glädje
så att vi, så som ryktet
säger, steg för steg och dag
för dag ska få smälta samman
till någonting Gud kan
se som ett 

Jag vet som sagt inte mycket
om det som väntar bortom
horisonten, min ungdoms
lätthet kan så enkelt få för sig
att allting som landar framför
våra fötter kommer te sig
som en dans, att molnen
där i fjärran alltid kommer
vara lekfullt vita, men också
där vet jag att det snart kan bli
annorlunda, att andra sorters
vindar än de mjuka, himmelslena
snart kan komma åt vårt håll

Så därför vill jag våga fråga dig
är du villig att finnas där för mig
när regnet börjar falla, när stormen
står och bankar på vår dörr, när
ingenting tycks vilja gå vår väg

Är du beredd att vara trygg
och trofast så som berget om
världen skulle börja skaka
runt omkring oss, om mörkret
skulle sänka sig över den väg
som är vår kan jag lita på att
du alltid finns där
vid min sida

Ja, min käraste reskamrat, vill
du vara med mig när solen strålar
när livet leker och glädjen flödar
vill du skratta med mig, dansa med
mig, njuta av trädgårdens alla frukter
tillsammans med den som råkar vara jag

Vill du se alla skatter och alla de hisnande
äventyr som vår Gud har berett för oss redan
innan tiden såg sin gryning, vill du dela mitt
bröd dag som natt, morgon som afton tills det
att vi finner att vi inte längre består av ett Du
och ett Jag utan istället enbart av ett
saligt, välsignat Vi

Vill du det 

så är jag din 

söndag 2 oktober 2016

Vägskäl

Vännen min
det är nu det börjar
det är nu det går att
se konturerna
av den tid som
komma vill

Spelarna står samlade
med sina marker och
sin givna position, den
äldre jordens jättar
finns redo att försvara
allt de mäktar med, men inom
kort är vågen här på allvar
och allt som nu är självklart
gjutet och ristat i sten kommer
sköljas bort för att förvandlas
till något nytt, ljust och lummigt
grönskande, ja, det som varit
kommer snart få dö, och de
som är låsta i tron att svunna
höjder återkommer får inte
lov att stanna kvar

Och det är hög
tid att du gör
ditt val

Du har hört de äldres sånger
du bär ännu din barndoms sagor
i ditt hjärtas kammarrum, du vet
att kraftens ringar finns där ute
du vet hur lätt det är att sukta
efter dina trakters
egen järntron

Tänk på allt du kan göra
om du når dit, om det är
du och dina vackra likar
som får placera era händer
på allt det som får världsalltet
att pulsera, då är det ni
som håller taktpinnen, då
är det ni som har nycklarna
till skattkammare och
ymningshorn, överst på vågen
kommer ni kunna segla vart
ni så önskar och det kommer
kosta er nästan ingenting

Eller?

*

Vännen min, jag har sett
så många vara här förut
minns att detta ingalunda
är första gången som denna
plats stått redo för en ny giv
havet stillnat inför nya vindar
ja, detta vägskäl öppnar upp sig
för alla de som längtar efter
den värld de anar i sin dröm

Jag har sett hungrande, frustande
glödande varelser stanna till här
och hur de jublande valt den höga
motorvägens riktning, den där maktens
fanfarer ständigt viskar deras namn
och där de hugg per hugg enkelt
kan forcera fram sin värld och sin
vision även om de för varje slag
glömmer mer och mer av
vem de en gång var

Jag har sett dem sluka festmåltider
liksom smörgåsbord, sett dem fira sina
ljuva framgångar och välsignade öden
jag har sett dem vinna alla sina segrar
men ändå förlora allt de ägde

Vännen min, det finns en enkel väg att ta
den tycks leda precis dit du vill, tycks innehålla
allt du någonsin kan formulera att du önskar dig
men den har sitt dolda pris, ett pris så högt att
det är bättre att du slutar strida än tar
ett enda steg in på denna väg

Vännen min, ett enkelt råd, när
vågen anländer och det är tid för
rörelse och aktion, gör det som
ingen väntar av dig, gå inte dit där
gamarna regerar eller var deras gamla
fästen finns, ja, bry dig inte ens om att
riva upp deras unkna, slitna byggen
utan färdas istället mot
något som är nytt

Släng talismanerna, spärra av genvägarna
bränn varje tanke om troner och ärans torn
och tinningar- det du äger, din hunger, glöd
och djupa drivkraft är värt mer än snabba
segrar, väger tyngre än stulet guld
och blodsköpta gästabud

Välj vägen där din drivkraft får respons
där din hunger gräver fram nya salar
nya slott och där din glöd eldar fram
din resas våg så mycket högre än
vad någon vågat påstå
ens är möjligt

Vännen min, stanna inte blicken på
de toppar maktens män äger nu
stoppa inte dina tankar inom den
kontur världen klär sig i dessa dagar
det är inte den du ska erövra, det är
inte deras plats som du ska ta

*

Nej, om du vill, vännen min
så kan du bli något nytt
och något osett, leda ett
uppror som saknar motstycke
så väl som motstånd, en revolution
som ännu saknar sånger, men som
kan bli också ett nytt universums
givna paradigm

Det enda som krävs
är modet att inte ens
se åt den givna, breda
vägen och istället gå dit
ingen annan färdats