Shivas frö

Du vet känslan
alltför väl

i dina drömmar har
du sett den mörka strömmen
forsa fram över vägarna, söka
sig inåt borgarna för att steg
för steg nagla sig fast i varje
otänkt vrå, ja, varje yta som
ingen förstått sig på att bry
sig om har du sett bli mörk
bränd och förtärd och hur
allt du fruktar bara växer
i antal

i dina dunkla drömmar har
du ständigt sett konsekvenserna
av dina bröders blinda lathet
hur deras tama form av kärlek
bundit oss alla längs järnrälsen
och snart är det inte bara i dina
tyngsta drömmar som
tiden håller på att
ebba ut

Tåget, Domen, Shiva
är på väg

Tornet skakar, klockorna
klämtar, men ingen vaknar
väktarna på muren är få
och taniga och fler än
en har brutit sina livslöften
och begett sig hem till
Nineve och Babylon

Du själv har
prövat allt, du har
skrikit dig tondöv
på städernas gator
och torg, du har
argumenterat med
såväl lärda som
med bönder om vad
skymningen innebär
vad som väntar bakom
solens sista krökning

Ingen har lyssnat, inget
har fungerat och när
vinterns första dag
kom dig till mötes
såg du dig själv stå
utbränd och tom

Din visshet gav dig ingenting
dina försök till rättfärdighet
för ditt land, rike och folks
skull gav dig inget annat än
stämpeln som galning och
världens största dåre

*

Du kan känslan
alltför väl

Varje morgon så har du
samma val, till vänster
misströstan och en
bitter klagan, till höger
insikten om att varje öde
mörkerdöd, dödsängelns
plågor eller en evighet hos
Hels frysta ängsmarker är
att föredra framför att
ge upp

Än sjunger stenarna, än
dansar skogarna till fädernas
drömska flöjter, än finns det
någonting bland dessa marker
som aldrig tänker acceptera att
för alltid ockuperas av ett
gudlöst mörker

Ja, ditt folk har förlorat sin riktning
och ska snart möta sin straffdom
ja, all makt har blivit given till
en överhet som hatar allt du står
för - fienden har klockorna, vapnen
och anledningarna till fröjd och
gamman, men ett har vi som
de aldrig kan ta ifrån dig:

Tron som får dig att alltid stanna
där du står, fröet till den tidsålder
som inte snart ska bli vår, men
som på fler än ett sätt redan
anlänt, Shiva må dansa sönder
den värld vi ärvt, men du vet
att våra fäder inte gråter

Nej, de klappar fröjdefullt
i händerna åt det nya som
ska byggas, åt den gyllne
framtid som föds fram
ur denna mörka tid

Ett frö, det räcker, för att få
allt du älskar att återvända
så du vänder dig mot
öster och ber din
tros sista bön

Sedan Shiva eller syndafloder
men fruktan och missmod har
inte längre någon plats
hos dig