Om Dada Eller Abba

intro

På väg hem i natten
inser jag att jag aldrig
varit såhär trygg

Jag
som alltid varit på jakt
efter en förlorad pusselbit
jag som alltid varit på flykt
från de som kan säga att
jag sviker, att jag är orsak
till skuld och stor förtret

Har plötsligt kommit fram
om inte till sanning, pompa
och ståt så ‘minstingen till
en trakt som säger mig att

du kan stanna som du är
läs gärna en dikt och berätta
förtroligt om din syn på Gud
men bry dig inte om spilld mjölk
och förlorade chanser, de finns
inte häromkring och förresten
finns det inte särskilt mycket
alls när allt kommer omkring

I

På väg bort i nattens bortre
mönster så förstår jag som
i ett smeksamt trollslag att
kampen- den är kort sagt
överflödig, att kämpa mot
monster inom en och mot
dårarna på gatorna stjäl tid
och andetag från det enda vi
helt och fullt kan göra- att steg
för steg, stund för stund
faktiskt leva så äkta
vi nu bara kan

Jag har inte mycket
två kopparslantar och
en sliten talent, men på
en avlägsen holme sitter
ett gäng änder i en tunna
och skrattar hjärtligt åt
min uppsyn, en säger
det du har är alldeles
tillräckligt, du är en del
av universums alla trappsteg
upp mot himlen- en kvadrat
av en spiral, en tårtbit ur en
triangel bort mot livets port
- varken du eller Obama vet
vad vi ska göra här, men allting
vi ser är i rörelse uppåt, framåt
djupare in till orkesterns centrum
in till symfonins crescendo

Om du känner rädsla
när vi forsar framåt
så är det helt okej
men ändå överflödigt
din existens är lugn
och trygg i båten
oavsett hur nära helvetets
bränder och oktobers länder
du känner att du är - vi reser
utan att röra en tåspets, vi växer
utan att behöva prestera ett vitten
utanför oss själva

II

Någon annan säger

I stunder av oro och mörker

fäst dina ögon på det som
ännu inte skapats, utanför
vår blick finns hav av solvarm
tomhet, ta dig dit och fyll i alla
blanka papper du finner, skriv
strofer av episk karaktär varhelst
ingen historia ännu blivit hörd
du ska se att du förstår, du ska se
att allt blir klart när du bara tar dig
mod och tid att släppa din kontroll
och börja fånga allt du ser

Vi kanske inte kommer fram imorgon
vi kanske måste följa några plikter
vad det lider, men skratta när
du vill, skaka vindskuggorna
ur träden när de jagat
dig för långt

I dig finns allting och när natten
kysser dig kanske också ingenting
lika fullt får du lov att ta plats
överallt du önskar och
i stunden har behov av

Svårare är det inte
lättare än så blir
det aldrig

outro

Och i nästa stund
blev min resas natt
en strålande grynings
morgondag