lördag 3 september 2016

Vitae

Jag känner livet
det är inte stort
märkvärdigt, rikt
eller något som
ger tidningsrubriker
i new york eller paris
men det råkar
vara mitt

Jag känner livet
hon smeker min
kind med salta
havsvindar, hon
kysser mina fötter
med solvarmt gräs
hon väcker mina
ögon med en värld
som bestämt sig
för att finnas

Jag känner livet
hon är ingen stjärna
eller någon som ställer
sig i centrum, hon har
inga oräkneliga resurser
till låns, men hon har en
dag, en minut, ett ögonblick
att ge mig och jag finner att
jag girigt tar emot allting
som jag får

Jag känner livet
hon är inte som
jag trodde eller
en gång kunde
drömma om, men
hon råkar vara min
hon råkar vara allt
som jag någonsin 
kan begära och
från djupet
önska mig 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar